Jag trodde seriöst att jag skulle spy idag när jag var ute och sprang. Den känslan har jag inte haft på jääätte länge. Jag sprang i måndags och då hade jag ingen sån här känsla. Denna gången fick jag springa, gå, springa gå. Har tänkt på en sak. Ska nog lägga till lite fullkornsprodukter i mina måltider nu. Jag märker att min kropp behöver det nu. Plus att jag vill inte hålla på med att utesluta det längre eftersom jag vet hur det är sen när man väl ska börja äta det igen när man nått sin målvikt. Lätt för att gå upp. Har läst att man ska hålla på med det jag gör nu tills man nått sin målvikt, men jag tror jag tränar för mycket och äter för lite. Jag tror att om jag lägger på lite mer i min kost så kommer jag gå ner dom två kilona lite snabbare. Jag är så trött hela tiden med, känner mig så tråkig. Det kommer bli jobbigt att hålla sig på samma vikt sen, jag är en matmissbrukare.. JAG ERKÄNNER IAF! JAG ÄLSKAR MAT OCH GODIS! Men jag kommer klara detta.
När jag väl börjar träna och gå på diet så finns det inget eller ingen som kan få mig att röra en potatis eller en chokladbit under den tiden. Jag blir lätt beroende av att vara strikt mot mig själv. Det är jobbigt nu när det börjar bli mörkt och kyligt, man vill bara lägga sig i soffan med en filt, kopp te och en paradis ask med massa god choklad att mumsa på.
Många som frågar - Men vad händer sen när du gått ner allt? Blir du lycklig? Kommer du hålla det?
Är man besatt av sin vikt så ja, då kommer man bli lycklig av att nå sin målvikt. Jag är dessutom en tävlingsinriktad människa som hatar att misslyckas med saker och ting, det gäller inte bara träning och vikten utan med ALLT!
Nä nu ska jag städa lite här hemma sen blir det jaquzzin och koppla av innan jobb :)
Tagen ca 2 veckor sen
